Gick upp extra tidgt idag för att inte missa när min handläggare ringer. Inte så lätt, då hon skulle ringa upp inom två dygn, och det har straxt gått ett. Vilket toppensystem...

Gick och kokade hela dagen igår, men självklart så ringde hon inte. Sitter och försöker elda upp mig nu igen så jag inte är för snäll. Men det är nog ingen risk.
Läser igenom brevet om och om igen.

Meningar som förekommer från min läkare är t.ex, "stort behov av att sörja och bearbeta förlusten",
"djupt sorgsen, ledsen och gråter i förtvivlan över sin förlust, nedstämd, ledsen, sörjer sitt barn",
"fortfarande har ångestladdade tankar som återkommer och framkallas av omgivningen"

Hur kan hon på FK nekan mig två månader? Hur kan man vara uppe på benen efter fyra veckor?? Hoppas hon har ett väldigt bra svar till det.

Det som är så tråkigt är att det verkar bero helt på vilkan handläggare man får. Vissa har sympati, vissa har det inte. Vissa har inte ens empati, och det är väl det minsta man kan kräva från någon?

Ja det gick ju bra det här, nu kokar jag igen...