En fin dikt...

Kallt och halt ute, men det var skönt att få lite frisk luft. Tyvärr hade alla gravljus blåst ut... Tur att lycktan fortfarande brann!
Såg att dom skulle ha urnsättning för den lilla flickan. Jobbig dag.

Kopierar och sätter in en jättefin dikt som en tjej skrev till mig för ett par dagars sen.
Tårarna rann när jag läste den, så fin!


"Min mamma är så stark, det säger alla.
Men i ensamhet om natten har jag sett hennes tårar falla.

Under sömnlösa nätter kommer jag tassande på tå.
Hon vet att jag är där för att hjälpa henne förstå.

Lika ändlösa som strandens vågor är hennes smärta...
jag vakar över min starka mamma som alltid bär mig i sitt hjärta.

Hon bär ett leende, ett leende som hon tror hon döljer.
Men genom himlens dörr ser jag tårarna som följer.

Min mamma försöker hantera döden för att hålla mig kvar.
Och alla som känner henne vet att det är den enda möjligheten hon har.

När jag vakar över min starka mamma...Genom himlens öppna dörr
försöker jag förklara att änglar skyddar mig nu, som hon gjorde förr.

Men jag vet att det inte hjälper eller lättar bördorna hon bär.
Har du möjlighet, gör ett besök och visa att du håller henne kär.

Vad hon än säger, hur hon än mår.
Min starka mamma har ett Hjärta fullt av sår."



Ååh nu lipar jag igen!!
Den här dikten träffar mitt i prick...
<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0