Var en kämpig förmiddag på jobbet då jag trodde jag skulle tappa fasaden helt. Tårarna var inte långt borta.
Tänkt på dig hela dagen lilla sötnos...
Det är så orättvist! Jag vet inte hur många gånger jag önskat att jag kunde ta din plats.
Eller att jag hade fått följa med dig...
Men, det är inte min tur än.

Förlåt för att jag inte är hos dig!=(