Idag har vi varit och tittat på två olika platser för dig älskling, och vi tror vi har bestämt oss. Där kommer du att få vila i lugn och ro under ett körsbärsträd.
Du ska få den finaste platsen sötnos.

Igår var vi och träffade en präst och pratade om upplägget på begravningen. På tisdag ska vi träffa ytterliggare en, han som ska hålla i den. Datum är också bestäm, och det känns skönt att ha något att ställa sig in på. I slutet på nästa vecka är det din stund Stella, då går allas tankar till dig!

Jag trodde det skulle bli jobbigt att se ut en gravplats, men jag har alltid tyckt att kyrkogården är en fridfull plats. Även idag. Har kanske att göra med att jag ända sen jag var liten har följt med min mamma och gjort fint hos mormor och andra släktingar.
Och jag är nöjd med platsen hon ska få. Skönt.

Varit hos en läkare idag, och jag tackar för att hon var så lugn och förstående! Jag tackar också för att allt såg bra ut. Hon hade även provsvar från Västervik, och även om jag blir lite irriterad över att jag inte fått ta del av dom tidigare, så var jag ju glad att dom inte visade något. För det är min stora rädsla, var det mitt fel?? Var det något fel på mig som tog dig ifrån oss???
Men då återstår ju frågan. Varför??

Jag känner ändå ett lugn över att vi fått saker gjorda, och att vi nu har tagit ett steg på vägen.
Idag är första dagen jag inte har gråtit(än), även om det var nära inne i skogskapellet när jag föreställde mig att Stellas kista stod där framme.

Livet är så orättvist=(

Älskar dig min fina dotter!