Gone.

Dagarna går i slow motion, men ändå har allt gått så snabbt.
Jag hänger inte med.

Min mage är nästan helt borta, och om mindre än 4 kg så finns det inga spår av en graviditet.
Borta. Konstigt hur något så stort och betydelsefullt kan försvinna utan att lämna minsta spår.

Vi har bott hemma hos mina föräldrar sen vi kom hem från Västervik, och jag vet inte alls hur länge vi blir kvar. Just nu är det skönt att inte behöva ta så mycket ansvar om vardagliga saker, utan att bara kunna vara liten igen. Bli ompysslad.
Imorgon är det däremot dags att vara vuxen igen. Då ska vi till begravningsbyrån och prata och planera.. Jag har inte varit på en begravning på 10 år, och jag har definitivt aldrig behöva planera en själv..
Vi får se hur det går. Hoppas jag kan finna något lugn så att vi kan göra det så fint som möjligt för dig<3

Vill tack för era fina kommentarer och mail. Jag läser allt, även om jag inte alltid svarar.
Jag uppskattar iaf erat stöd!

Nu ska jag gå och ge Christoffer en puss, sen ska jag sätta mig och kolla på tv med min lilla mamma. Halv åtta hos mig gissar jag på att det blir om hon får bestämma!


Kommentarer
Postat av: Marie

Massor med kramar vännen! <3<3

2010-09-17 @ 02:21:12
Postat av: AnnaH

Jag kan själv inte föreställa mig vilken fruktansvärd smärta det måste vara att förlora ett barn! Även att jag inte känner er, så känner jag med er! Så fin hon är er lilla Ängel!

2010-09-17 @ 12:35:35
Postat av: Marie

Tänker på er mycket. Jag har gått igenom samma sak själv. Så jag känner verkligen med er. Kram kusinen

2010-09-22 @ 08:06:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0