Valdag idag. Christoffer är iväg och lägger sin röst, men jag orkar inte. Kan inte bry mig mindre. Det enda jag bryr mig om nu, går ändå inte att göra något åt. Inget parti kan få dig tillbaka.
Jag har inget val.

I någon kort sekund har jag funderat på om det hade varit bättre om jag hade fått ett missfall. Det hade varit jobbigt, men då hade jag inte hunnit fästa mig vid dig lika mycket.
Men aldrig.
Jag skulle aldrig nånsin vilja vrida tillbaka tiden, för då hade jag inte fått hålla om dig, pussa på dig..
Älskling, aldrig skulle jag radera dig från mitt minne, aldrig skulle jag vilja ha dig ogjord!!
Jag ska bli en bättre människa för dig, och det minsta jag kan göra är att försöka bli blodgivare igen, för då kan vi ge någon annan chansen, så som någon försökte rädda dig<3

Christoffers födelsedag blev iaf bra. Kvällen spenderades med familj och släktingar, och det var bra stämning, även om jag vet att du korsade allas tankar då och då, lilla ängel.
Han fick mycket fint, och jag tror han är nöjd han också=)