Confused
Jag visste inte riktigt vad som väntade när jag kom dit, men vi fick sitta och prata om hur vi har tänkt oss graviditeten och förlossningen.
Som om jag tänkt på det redan? Jag försöker ju bara ta dag för dag!
Jaja, det är ju bra att vara förberedd.
Iallafall, vi pratade om extra UL, och lite extra undersökningar som hon tyckte vi kunde göra, och vissa som vi krävde. Blir nog inga problem, jag verkar få som jag vill.
Jag har gett kejsarsnitt ett kort tanke, men det är inget jag vill göra. Jag vet att Stella hade levt om man hade gjort det då på mig(innan vattnet gick), men eftersom vi kommer undersökas för VP denna gången så ser jag ingen anledning till det.
Om jag nu inte, mot alla odds, skulle ha drabbats av det igen.
Såklart.
Däremot var vi lite oense om två saker.
Det första var igångsättning. Hon tyckte vi skulle fundera på att sätta igång min förlossning så att jag skulle vara under uppsikt hela tiden, och för att Stellas förlossning gick så snabbt.
Jag gillar inte alls idén.
Det är väll bara att jag åker in tidigare nästa gång när det är dags, istället för att plåga mig hemma, som man annars uppmanas till.
Känns onödigt att sätta igång förlossningen, då det kan bli riktigt plågsamt för både mig och bebisen.
Det andra är det här med svininfluensa vaccinet.
Jag är skarpt emot det. Jag sprutar inte in någon jag inte vet vad det är i min kropp, särskillt inte när jag bär på någon annan.
Det var min läkare inte så glad över, och drog upp något exempel från kalmar län, där en av dom två som blev sämst av influensan var gravid.
Hon kan dra hur många skräckexempel hon vill, jag tar det inte.
Lustigt att man aldrig får höra båda sidorna. Hur många är det inte som har blivit riktig dåliga av vaccinet?
Hon tittade även på min livmoder med UL för att bedömma placeringen.
Det var då vi fick se lillskiten för första gången! Skönt att se att hjärtat tickade.
För två veckor sedan var vi på UL igen, det rutinmässiga i vecka tolv. Vi ska träffa och prata med våran barnmorska här i stan om ett par veckor, sen är det inte långt till nästa UL.
Men alla är så snälla, och vi vet att det bara är att ringa om vi skulle vara oroliga. Det visste vi ju med Stella också, men dom betonar det lite mer nu.
184 dagar kvar.
En evighet.
Jag och sambon är inte vaccinerade och vi har inte vaccinerat våran son på 2 år. Blir man sjuk så blir man. Men jag skulle aldrig kunna leva med att jag har gjort min son sjuk. Så därför blir det inget vaccin för våran del. Jag arbetar på sjukhuset i Oskarshamn och där ser man lite mer info om komplikationer av vaccinet tror jag.
http://www.dt.se/nyheter/dalarna/article942184.ece
Vill ni inte vaccinera er så kan dom inte tvinga er.
Ja, annars brukar man mest få höra hur oansvarig man är som inte vaccinerar sig eller sitt barn.
Så skönt att höra att någon tänker likadant!
(Såg på din blogg, SÅ fin tårtor du gör!)
håller helt o hållet med, barnmorskan rekommenderade det, men jag tänker inte vaccinera mig, det känns mer riskabelt att göra det än att låta bli, dessutom e det väl inte influensatider nu?
håller helt o hållet med, barnmorskan rekommenderade det, men jag tänker inte vaccinera mig, det känns mer riskabelt att göra det än att låta bli, dessutom e det väl inte influensatider nu?
Jag har tagit sprutan o till mig sa dem att jag kunde få influensaliknande biverkningar.... Jag gick 40 graders feber, blev som förlamad i armen och kunde knappt ta mig till toan för att jag hade så ont i kroppen!!! Meeeen jag kan ju inte få svininfluensa nu, haha!!! Hursomhelst förstår ditt beslut ;)
Tack :)
Tror nog det är ganska många som tänkt som vi men inte vågat säga emot tyvärr när dom blivit rekommenderade vaccination. Folk är så rädda för att bli sjuka nu för tiden. Men man kan ju inte vaccinera sig mot allt. Snart kommer det en ny variant av influensan. Ska alla vaccinera sig igen då. Och igen, och igen. Det går ju inte.
