Graviditetstankar.

Ibland är folk så försiktiga med mig. Ibland verkar folk jätterädd för att trampa mig på tårna, och livrädda för att jag ska börja gråta.
Kanske p.g.a saker jag skriver här?
Det är knappt någon som har kommenterat min mage alls sedan jag skrev att jag tyckte det var jobbigt. Ganska skönt, men känns lite lustigt nu när jag faktikst har växt endel!

Många vågar inte ens nämna varken Stella eller bebisen i magen. Synd, för jag älskar att prata om båda två!
Därför tycker jag det är så kul när folk frågar saker, eller berättar om hur dom hade det när dom var gravida. Jag älskar att jämföra!
För att inte tala om förlossningar! Vet inte hur många förlossningsberättelser jag har läst, det är så intressant!
Bäst gillar jag dom som är lite traumatiska, men med ett lyckligt slut.
Nu hoppas jag ju såklart att min egen flyter på bra hela vägen, men det känns skönt att veta att det inte innebär slutet, bara för att det kommer inspringandes massa läkare.
Inte alltid.

Nu är min lilla i magen stor som en banan!
För liten för att klara sig om den kommer ut nu, men det har du väll inte tänkt göra?


Kommentarer
Postat av: Maria

Nej, pyret i magen får gärna hålla sig kvar där inte bra länge till. Den vill inte komma för tidigt. Det blir inge bra enligt egna erfarenheter... Stor kram!

2011-05-16 @ 18:16:04
URL: http://ensortsmamma.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0