Hard work work..
Wonderful.
Imorgon skulle jag ha varit ledig, men hoppar in några timmar innan kalaset.
Hur ska jag orka?=O
Snälla mamma och Christoffer har iallafall städat hela lägenheten idag, så jag kan ta det ganska lugnt. Tack!
Nej, drygt fyra timmar kvar innan jag får gå hem och sova en stund!
Fredag.
Idag var vi äntligen och köpte en ny fin lyckta till Stella. Vi fick låna med tre olika av Wikholms, vilket var jättebra, då det är svårt att se hur dom skulle passa vid hennes gravsten. Hennes gravsten är bara 60 centimeter hög, så jag misstänkte att det skulle se konstigt ut med en stor vanlig lyckta, vilket det också gjorde.
Vi valde en av barnlycktorna, en med små änglar på.
Dom är glada och flyger 'runt' lycktan.
Den andra var med vitsippor på, men vi båda föll för den här. Tror Stella hade valt den också!
Lycktan ska hon ha hos sig året runt, även om det inte är mörkt många timmar.
Såg också att körsbärsträdet har börjat slå ut!
Så fint så<3
Okey.
Återkommer när jag blivit snäll igen.
Sweet.
Hittade en liten fikus på Buketten som fick följa med mig hem.
Ser ut som en liten tjock farbror.
Söt!
Torsdag.
Åkte till kyrkogården, där jag träffade på kvinnan som har sin man brevid Stella. Hon hade med sig en väninna, och när vi pratade så förstod jag att hon hade berättat om mig.
Himlans trevlig och rar är hon, och då måste hennes man ha varit detsamma. Känns bra.
"Locket" var nu avtaget, så jag var lite stressad när jag försökte få eld på ett ljus som hade slocknat. Ville inte vara kvar när likbilen kom.
(Likbil, vilket oskmakligt namn egentligen...)
Åkte till Maxi och handlade lite grann inför mitt kalas jag ska ha på söndag. Hade även en liten present på dörrmattan därifrån när jag kom hem. Ett grattis och en tårtspade och daimtårta att hämta ut.
Tack för det Maxi!:)
Pilla i mig lite mat till Big Brother nu, sen måste jag röjja lite här hemma. Orkade inte göra iordning efter mig igår när jag hade bakat, så köket är ser ut som ett vinterlandskap av allt mjöl som yrde omkring runt.
Grötbullar.
Hade inte varit någon begravning idag som jag trodde. Synd, tycker det stora betong"locket" ser så deprimerande ut. Var iallafall soligt och fint!
Har föresten inte visat hur det blev när vi grävde en liten rabatt framför.
Här är resultatet:
På fredag ska hon även få en ny lyckta. Lilla stumpan.
Har dock svårt att bestämma mig om vi ska ta en vanlig i ljusgrått, eller en av barnlycktorna.
Ska fråga om vi får låna med oss dom och se vad som blir finast.
Ikväll har jag varit huslig och gjort grötbullar. Mamma brukade baka dom när vi var små, och dom är hur goda som helst! Nu vet jag inte om jag har exakt samma recept som mammas, men bra blev det iallafall.
Kan om jag vill!
Mums!
Onsdag.
Börjar på måndag!
Ska bli så skönt att ha ett schema för en gångs skull, senaste halvåret har jag bara vetat månad för månad hur jag ska jobba, och inte kunnat planera någonting. Så just nu spelar det ingen roll HUR schemat ser ut, jag är bara glad att jag har ett!
Och att jag äntligen får jobba lite mer är mina fjuttiga 75% känns underbart!
Eftersom C har bilen till jobbet så får det bli en promenad. Tar en extra runda och går bort till Stella en sväng, dock ska jag dra ut på det. Igår hade dom förberett för ännu en begravning på "hennes" rad, och jag vill verkligen inte komma mitt i jordfästningen.
Någon dag måste vi ta tag i gravplatshandlingarna också. Jag vet ju att om man inte är gifta, så blir pappan inte dokumenterad som pappa förens papper har skrivits på. Jag antar att det är därför som bara jag står skriven som gravrättsinnehavare, och det känns ju lite fel.
Får kolla upp det där.
Scary..
Man kan ju inte sätta upp en lapp och skapa höga förväntningar, och så ligger det bara tråkiga lappar där i. Eller har det legat något roligare innan?
Jag förväntade mig ju en gratis chipspåse, biobiljett eller varför inte en hemlig present!
(Ja, klart jag tittade efter.)
Graviditet är ingen sjukdom. MEN...
Nej, jag håller med. Det är det absolut inte.
Däremot så får man lite skit på köpet. Vissa ganska mycket, men jag utgår från mig själv.
Illamåendet såklart. Hade jag kräkts vilken dag som helst annars så hade det varit OK att vara hemma från jobbet, men inte nu. Jag är 'bara' gravid.
Ständigt trött. Så trött att jag bara vill gå och lägga mig så snart jag kommer hem från jobbet igen, oavsett hur kort pass jag har jobbat.
Extreeemt hungrig! Jag är själv som ett litet barn, får jag inte mat varannan timme(minst) så blir jag grinig!
Skäms över mig själv! Får jag inte äta medför det även att jag blir snurrig i huvudet och får sätta mig ner. Det är även då illamåendet kryper sig på igen.
Jag är även så varm! Ständigt får jag gå ut och ställa mig i skuggan. Ta lite frisk luft och vifta med en tidning.
Hur ska den här sommaren gå?!
Även värt att nämna att jag blir anfådd av att skala potatis.
Och då är jag i vecka 18. Vart ska dte här sluta?
Jag vill gärna minnas att jag inte var lika "handikappad" med Stella. Förutom illamåendet och yrseln.
Eller var jag det?
Hur eller hur så är det skönt att få gnälla lite. Och jag hoppas verkligen inte att någon tror att det inte är värt det, för det är det.
Men man får tycka att det är jobbigt ibland.
Och om allt går bra med den här bebisen så kommer det dröja lääänge innan jag blir gravid igen, trust me!
Still worth it.
Måndag.
Själv har jag jobbat, men ett ägg, lite köttbullar, någon prinskorv och lite rödbetssallad har slunkit ner här också.
C är också ledig idag, så nu blit det en sväng till kyrkogården, jakt på en rullgardin(som vi fortfarande inte har fixat till sovrummet), fixa lite mat, och sedan åka ner och hejja på tjejerna i mitt fina KFF som har seriepremiär i trean idag!
Drömde att jag ville vara med och spela, men att dom petade mig, inte för att jag var gravid, utan för att jag var för dålig. Istället satte dom in Gurkan(från BB).
Härligt.
Drop it.
Ja, jag vet att det är helt normalt att gå upp i vikt när man är gravid. Jag vet att många tycker det är kul när det börjar synas, medans andra blir näst intill skadeglada över att man går upp i vikt.
Jag är så förbannat trött på folk som nämner hur "stoooor" jag har blivit, att det syns "myyycket mer" nu är förra gången.
Ja, jag har växt snabbare den här gången. Ja, jag har gått upp tre kilo, och JA, jag växer åt alla håll.
Men snälla, påpeka det inte hela tiden. Jag hör det ständigt, och jag har inte det bästa självförtroendet, så även att det är helt normalt, så mår jag dåligt av att höra "tjockis" var jag än går.
Trots att det läggs till ett, "men det är ju bara mysigt", när jag blänger tillbaka.
Folk får tycka jag är larvig om dom vill, men jag tror inte att jag är ensam om att känna såhär.
Kommer antagligen bli dubbelt så stor som jag var här,
och det gör mig inget, så länge jag slipper alla pikar.
Easter.
Eftersom Christoffer inte är hemma ikväll så åkte jag förbi Maxi på vägen hem och laddade hem med massa gott. Tröstäter lite. Inte för att jag inte får festa, mer för att jag börjar tidigt imorgon igen.
7-21.
SUCK.
Igår natt sov mina små håriga älsklingar över hos mamma och Milla, men nu är dom hemma igen, så ensam är jag inte! Så nu ska jag dra med en katt och titta på gårdagens BB-avsnitt innan jag går och lägger mig.
Glad påsk på er!
Långfredag och kalas.
Varit hos Stella och grävt upp en liten rabatt framför gravstenen. Blev fint!
Dock har vi inte planterat någon än, får vi styra med nästa gång vi är lediga ihop och har mer tid.
Vårfint med massa blommor är det iallafall hos henne, och på hela kyrkogåden!
Nu får jag fixa till mig, ska åka och fira min sötnos Milla. Fem år blir den lilla skiten!
Fyller egentligen på valborg, men då är dom uppe i stockholm igen.
Katterna var också bjudna på kalaset, så jag får väll börja jaga!
Varmt och skönt, sprattel i magen och jag är på sista dagen i gravidvecka 17.
BRA DAG.
Sol inne, sol i sinne.
Ååh vilket härligt ljud! Slog i 155 slag/minut, och jag är för tillfället helt lugn.
Klart den mår bra!
Medans hon knuffade på magen så sparkade det till flera gånger. Underbart.
Igår när jag satt och lipade och målade upp det värsta senariot, så visste jag ändå att jag antagligen överreagerade. Det är det som gör mig lite rädd! Att jag egentligen vet bättre, men att kroppen inte lyssnar.
Samtidigt vill jag visa mig stark, för jag är livrädd för att någon ska tycka att vi går för fort fram, att vi inte är redo för ett barn till.
Nej, nu ska vi åka leta efter påskägg, och senare blir det grillning!
Onsdag.
Om våra tankar och önskningar.
Idag har jag varit nojjig. Vaknade av en rejäl samandragning, och var helt övertygad på att det var över nu. Låg kvar i sängen länge och väntade på nästa, som aldrig kom.
Gick upp på toaletten och förväntade mig att se massa blod, vilket heller aldrig kom.
Suttit och googlat på massa dumma saker om missfall och likande.
Hoppas dom kan lyssna på hjärtljuden imorgon. Annars är det två veckor tills nästa UL.
Är så jävla spänd just nu, tårarna trillar och jag nästan helt ställt mig in på att det inte kommer gå bra.
Lika bra det, då kanske fallet inte blir riktigt lika stort?
Alla har en historia.
Damen som har sin man brevid Stella kom, och vi började prata lite. Hon frågade lite om Stella, och så berättade hon att hon också hade förlorat sitt första barn vid födseln.
Givande och intressant samtal. Detta hände för 60 år sedan, och jag kan inte föreställa mig hur jobbigt det måste ha varit då. Själva händelsen i sig, men att sedan inte få träffa sitt barn, inte ha en grav att gå till, och helst aldrig nämna det igen.
Hur orkade dom?
Min medicin är ju att älta.
Älta, älta, älta. Berätta och visa bilder. Och pyssla vid graven.
Nej, jag tror inte det är så mycket som var bättre förr.
<3
Ajaj.
Alla som föder fler än ett barn måste vara lite knäppa.
Eller så är det bara väldigt värt det.
(Ja, jag vill gärna ha två-tre barn till efter Stella)
Stjärna och Måne.
Min granne, skolkamrat och bästis från vi var två år, tills någonstans i slutet på mellanstadiet skulle jag tro.
"Kimman och Jenny". Vi satt i princip ihop.
Han var som min tvillingbror!
Nu bor han inte kvar i stan, och jag vet inte när jag såg honom sist. Men jag har tänkt på en lite rolig detalj.
Han fick en liten dotter för bara några dagar sedan.
Vad hon ska heta?
Luna!
Jag har Stella, som betyder stjärna, och han har nu en liten Luna, som betyder måne.
Tänk om vi hade vetat det när vi lekte sumobrottare och med Power Rangers för sisådär 17 år sedan!
Tisdag.
Igår var en underbar dag! Blev ett par timmar i solen.
Att det kan vara så varmt och skönt i april? Sverige är inte alltid så jäkla dumt alltså.
När C slutat jobbet åkte vi till Kalmar, en snabbsväng på IKEA innan vi åkte och tittade på fotboll. Upptäckte att kvällarna inte alls är lika sköna.
Brr..
Har fått reda på var jag ska spendera mina sommarveckor innan semestern, och det känns bra!
Stort plus på att jag får vara i en utegrupp igen. Har varit helt okey att vara på boende, men det har varit påfrestande psykiskt. Både känslan av att vara instängd och inte få något eget utrymme, och definitivt att man inte får komma ut och röra sig. Kryper i min kropp, och man "vågar" inte riktigt be om sin friskvårdskvart varje dag.
Men jag har trivts bra. Den här känslan hade jag nog fått på vilket boende som helst.
Stort plus också att jag kommer ha mycket närmare till jobbet i sommar!
Nu ska jag snart ta en promenad till kyrkogården, sen vidare till Kristineberg för mer sol i mamma och pappas trädgård. Ikväll kommer syrran och Milla ner från Stockholm.
Myspys!
Nu ska vi se till att inte vinna blekast-i-stan-tävlingen!
Kick.
Suttit ute i solen med vårdtagarna en massa idag. Underbart, kanske fått lite färg i ansiktet, så nu är det bara resten av mina bleka kropp jag ska jobba på.
När vi satt där i eftermiddags så fick jag en liten spark. Bara en, men det var allt jag behövde.
Ett liten tecken att det är någon där inne, och den mår bra.
Väl hemma när jag låg i soffan kom en liten till<3
Och ursäkta segheten. Men här kommer Stellas gravsten.
Inte precis exakt som jag hade föreställt mig(svårt att avgöra från en skiss), men är nöjd ändå.
Vi har inte grävt någon rabatt än, så ju nu står det blommor lite hit och dit.
Lägger upp ny bild när det är gjort!
På stenen står det:
"Våran älskade dotter
Stella
Liljegren/Rydh
8.9 -2010"
Lördag.
Effektiv lördag! Fika(frukost) på stan, köpt födelsedagspresenter till Milla och svärpappis. Kyrkogården gånger två, lite gråtkalas och utrensning av Christoffers gaderob och mina skor(buhu!).
Måste bara påpeka att posh24 inte är den skarpaste kniven i lådan.
Skriver att Ebba Von Sydow kanske borde fundera på att banta. Fyra dagar efter att hon har fött barn.
Herregud, jag kunde inte ens gå normalt dom första två veckorna.
Well well.
Imorgon är det dags för jobb igen, men ikväll har jag hört rykten om ett resturangbesök?!
And: Idag har jag gått 16 fulla veckor och fyra fulla månader!=)
Typiskt.
Inte så mycket sämre än vad jag hade fått annars.
Säger vi.
Två och en halv timme kvar. Sen ska jag köpa med en go kebabrulle eller något annat smarrigt!
Jävla skit.
Fan.
Jävlar.
Helvete.
Piss.
Apa.
Satans jävla skit.
Vasa Preiva.
Seriöst?
Ibland bara kokar jag.
Och jag har ingenting att att ut min ilska på.
Ingenting.
Bara slumpen.
219 dagar sedan<3
Fredag.
Har ingen energi eller inspiration alls. Allt känns tråkigt och tiden går såå långsamt.
Får bli en promenad till jobbet senare.
Alltid kul att jobba en fredagskväll...
C jobbar, så jag får hänga med dom här två.
Imorgon är en annan dag.
Nu vet jag bättre.
Gå gärna in och läs den här bloggen. Det är en tjej som förlorade sina tvillingar i vecka 22.
Hon får en att tänka till en del, särskillt med detta inlägget.
Min Stella föddes i vecka 37, alltså drygt tre veckor för tidigt, ändå har vi fått höra av vissa om vårat "missfall".
Trots att förlossningen gick igång helt naturligt, och att hon faktiskt var redo för att komma ut.
Tänk då den här tjejen, som ofta möter ett, "Jaha, då var du inte så långt gången då...".
Det värsta är att jag tror att jag kanske hade reagerat likadant för kanske två år sedan. På något sätt har man svårt att förstå att det faktiskt är ett litet barn där inne.
Jag förstod först vid ultraljudet i vecka 12 med Stella. Det såg inte ut som någon liten grodd, det var en liten människa!
Men jag vet bättre nu.
Torsdag.
Vi har haft en BM dom tidigare gångerna, och nu skulle vi få våran "gamla" BM, som vi hade med Stella. Hon har varit sjukskriven, så det är enda anledningen att vi byter.
Jag vill ju inet ha en helt ny?
Ja, vi får väll se vad dom säger nästa vecka.
Sofia informerade mig igår att min bebis i magen är stor som en avocado, vilket fick mig akut sugen på just detta!
Själv har en en hel mango i sin mage;) Och idag får dom se den för första gången. Jag är nog mer spänd än dom är... Så spännande!
Har hunnit med en dusch, så nu blir det Big Brother innan jag ska möta Mia på stan för lunch. Sen tar jag en sväng till kyrkogården och tar en bild på gravstenen så ni får se.
Vissa dagar känns lite mer.
Gravstenen.
Trött och yr. Känner mig deprimerad.
Åkte dirket ut till kyrkoågården.
Jag brukar alltid vara lite spänd på när jag går dit på dagarna. Man vet aldrig vad som kommer möta en. Ibland gräver dom gravar, eller täcker för. Man kan möta ledsna människor, och det kan vara begravning.
Jag brukar alltid kika bort mot Stellas kors så fort jag kommer upp för kullen, för att se om hennes sten har kommit. Dom ringde från Fonus igår och sa att den skulle komma upp innan påsk, men dom kunde inet säga vilken dag.
Idag hann jag bara se att föräldrarna(gissar jag på) till den lilla killen bredvid Stella var där, därför blev jag förvånad när jag kom fram och såg att stenen var på plats!
En söt liten nalle...
Jag försökte få lite ordning, innan stenen kom så har man fyllt upp med blommor, nallar och lite allt möjligt för att det inte ska se tomt ut. Nu blev det helt plötsligt väldigt mycket!
Hade velat sitta och titta på den längre, men eftersom jag inte var ensam och tårarna brände bakom ögonlocken så gick jag ganska snart. Åker tillbaka med C när han har slutat jobbet.
Lägger kanske upp en bild imorgon, vill iallafall att C ska få se den först.
Tisdag.
Hinner förhoppningsvis förbi kyrkogården också. Jag är så rädd att dom ska sätta upp gravstenen utan att meddela oss. Vi vill ju såklart vara dom första som ser den.
Lite frukost och en dusch. Egentligen vill jag bara gå och lägga mig igen...
Inte för nyttigt.
Sen att måste man ju ha lite Holiday-dipp så det slinker ner lättare!
Innan grönsakerna gjorde C en god köttfärssås, och nu har jag startat ugnen för att äta lite "nybakat" bröd.
Måste vara en pojke i magen, så mycket som den äter...
Nu blir det En unge i minuten!
V.16
Kroppen: Den här perioden är ofta en roligare tid av graviditeten och många känner sig lite piggare igen. En del som fött barn förut kan känna att något rör sig i magen, det kan kännas som pirrande bubblor eller som en fisk som spritter till.Ditt hjärta pumpar 20 procent mer blod än tidigare och det kommer att öka betydligt fram till i slutet av graviditeten.
Fostret: Fostret mäter cirka 16 centimeter och väger omkring 100 gram. Fingernaglar har bildats och fostret kan rynka pannan, röra ögonen och svälja. Fostret kan även ta tag i navelsträngen och börja undersöka det vattenfyllda rummet som det befinner sig i. Det omges av ungefär 300 milliliter vatten som byts ut flera gånger per dygn vilket behövs eftersom fostret kissar ungefär med 45 minuters mellanrum. Vattnet fungerar även som stötdämpare.
Redan nu har barnet troligtvis utvecklat sitt smaksinne. Barnet kan höra och rycker till om något plötsligt ljud uppträder nära magen. Ljudnivån inne i magen är annars ungefär lika hög som när man står på en trafikerad gata i staden eftersom alla ljud i mammans kropp förstärks i fostervattnet.
Källa: Familjeliv.se
Måndag.
Dagen började så dåligt, att jag bara ville gå och lägga mig igen. Började med att kräkas, vilken tog massa kraft. När jag väl duschat, fixat håret och sminkat mig så börjar det om igen. När jag tittar upp i spegeln så är jag svart i hela ansiktet efter tårarna, och det är bara att börja om. STRESSAD.
Satt och suttade på en isglass hela vägen till Målilla, i hopp om att det skulle hjälpa mot illamåendet.
Effektivt!
Däremot så fixade jag några fina Calippo-fläckar på min vita blus, preis när vi parkerade utanför kyrkan.
Såklart. Som tur var hade mamma tvättlappar.
Puh.
Stunden i kyrkan blev mcyket jobbigare än jag hade räknat med. Jag kände hur tårarna ville ut, så jag koncentrerade mig på allt annat än själv cermonin.
Adderade psalmsiffrorna på tavlan, tittade på hur mycket folk det var jag inte kände, och spanade in golvet noggrant. Trodde inte jag skulle känna så mycket...
Det hade varit jobbigt för Christoffer också. Särskillt när dom sjöng "Tryggare kan ingen vara".
Den sjöng vi på Stellas begravning, och jag märkte hur hans ben skakade.
Jag vågade inet titta på honom, då hade jag börjat gråta.
Resten av dagen gick bra, och det var kul att träffa lite släktingar igen! Men det dröjer innan jag går på dop igen.
Tack iallafall Kim och Sofie, det var jättefint!
Give me a break...
Mina mysigaste stunder med toalettstolen måste vara stunder som i morse. När man tidigt på morgonen har ett akut behov av att kräkas, innan man har fått i sig en droppe.
Magen vänder sig ut och in flera gånger, och man hulkar och gör mysiga ljud ifrån sig, OCH INGET KOMMER UPP.
Magen krampar och det gör så ont.
Så nu hoppas jag att kroppen har fattat att det är tomt, så jag slipper mer illamående för idag.
(Tur att ni älskar att läsa om mitt illamående.)
Har duschat, och nu måste jag komma på vad jag ska ha på mig idag på dopet. Det är ingen vanlig "JAGHARINGETATTTAPÅMIG-panik", utan nu är det på riktigt. Eftersom magen för tillfället har en riktigt osmickrande form, så passar 90% av plaggen inte längre.
What to do, what to do.
(Var inte oroliga. Jag lovar att jag även idag är uppskattar att detta är mitt största problem för tillfället.)
Så, leta fram kläder och slå in doppresenten. Ute i god tid som vanligt.
Sen bär det av till Målilla och tjocka släkten!=)
Lördag.
Hunnit med lunch på Chill Out, en promenad på kyrkogården och sova på soffan en stund på mina fyra lediga timmar.
Hoppas kvällen rullar på snabbt, för jag är riktigt trött!
Imorgon står det dop på schemat! Hoppas jag kan stänga av känslorna en stund.
Det ska nog gå bra, har ju övat i sju månader.
<3
Älskar dig.
Saknar dig.
Suck och stön.
Sen finns det vissa kvällar då ingenting funkar.
Det kommer bli en lååång kväll.
Innan jobbet var jag på Wikholms och köpte ljus, och sedan hos Stella. Dom hade plattat ner jordhögen, så det såg lite tomt ut. Men det blir fint sen, jag vattnade en hel del, så nu hoppas jag det inte dröjer länge innan gräset växer upp!
Såg föresten att det skulle vara sol resten av veckan. Underbart!
v.15
Med Stella började jag inte få mage förens vecka 18-20. Nu har jag i vecka 15 redan en liten bula!
Sen att den växer åt alla möjliga håll från magen är ju en annans sak.
Framåt, bakåt, upp och ner, ut mot sidorna.
Hur mycket utrymme kan en 10 centimeters-plutt behöva??
Torsdag.
Inatt var det inte bara 6 personer som dog i min dröm.
Det var jag som var orskaken till det.
Jag kommer ihåg när jag var runt 5 år, och hade ständigt mardrömmar en period. Till sist så kunde jag "ta mig in" i drömmen och avbryta den. Undra om det skulle fungera nu också?
Sitter och väntar på att senate Big Brother avsnittet ska komma in. Sen hoppas jag solen håller i sig tills den har kommit till balkongsidan, så man kan sitta och njuta en stund.
Innan jobbet måste jag åka och tända ett nytt ljus i lycktan hos Stella.
Och imorgon är det henne sju-månaders dag. Då blir det ett extra ljus och några fina blommor tror jag..
Skruttan...
(INGET illamående idag. Tackar jag för!)
Onsdag.
Varit hos Mia på M&T och gjort mig fin i håret! Sen blev en promenad till kyrkogården i solen.
Det är så fint nu när man kan göra iordning vid gravarna, nu när dom äntligen satt igång vattnet!
Klockan har gått riktigt snabbt idag, och snart kommer C hem från jobbet.
Blir tacogratäng och Sveriges mästerkock ikväll.
Kul att titta på dom som ligger på samma nivå som jag själv i köket...
Vår hos Stella<3
With or without.
Sitter och väntar på att illamåendet ska släppa för idag. Tvingat i mig en rostad macka, så håller tummarna för att jag ska lyckas behålla den. Så ni vet;)
Har funderat mycket på det här med bedövning vid förlossningen.
Innan värkarna kom igång med Stella, så var jag helt säker på att jag inte skulle ha någon bedövning.
Ska man föda, så ska det vara "på riktigt".
Haha, om jag bara hade vetat...
Dom som säger att det inte gör ont att föda barn L J U G E R.
Eller så har dom helt enkelt förträngt.
Det är nog värkarna som är värst. Varje värk är så plågsam, och det är omöjligt att förklara för någon som inte varit där.
Jag hade "tur"(...) som inte kände av min latensfas, och att jag öppnade mig snabbt, och hade bara helvetesvärkar i fyra timmar innan Stella kom.
I bilen upp till Västervik hade jag verkligen ångrat mig angående bedövning.
"Jag ska ha allt jag kan få!"
Dock så var det ju försent för sånt när jag kom in, då jag redan var öppen 8 cm.
Ajaj.
Jag har nästan varit inne på att strunta i bedövning den här gången också, men hinner vi in i tid, så har jag nog ändrat mig vid den tiden...
Eftersom själva förlossningen blev så kaotiskt, och jag utan bedövning fick stå ut med att dom tryckte på magen, använde sugklocka, och klippte i mig, så hade jag SÅ ONT två veckor efteråt.
Det gjorde ont när jag satt, låg och stod upp. Detta trots att jag åt alla värktabletter jag kom åt.
Jag lovade mig själv att jag aldrig skulle föda barn den naturliga vägen igen.
Det var då.
Nu vill jag absolut inte ha kejsarsnitt.
Jag vill göra det som det ska vara. Och den här gången ska jag få höra bebisskrik.
Inte det vi hörde från andra salar efteråt, utan från våran bebis.
Den här gången ska dom inte behöva springa iväg med den. Christoffer ska få klippa navelsträngen, inte någon läkare.
Och när det är klart vill jag också ha den där töntiga flaggan dom tar in. För sist fanns det inget att flagga för.
Det ska det göra den här gången.
Med eller utan bedövning.
Flaggan på topp, nästa gång.
Hur lätt?
Glad för det lilla!
Alla på jobbet vet nu om att jag har någon i magen.
Nu behöver jag inte låtsas att jag mår bra, när jag egentligen har legat och kräkts hela morgonen.
Nu behöver dom inte fundera på om jag har en krasslig mage när jag flyr iväg till toaletten 10 gånger på förmiddagen, och ingen behöver tro att jag bantar för att jag äter en ask coctailtomater till frukost.
Vårdtagarna vet fortfarande inte om något, och så får det gärna fortsätta så länge det går att dölja. Tror dock inte jag blir kvar en månad till där jag är och jobbar för tillfället.
Tråkigt, så fort man kommit in i jobbet och "lärt känna" personalen och vårdtagarna, så blir man flyttad.
Sick of it.
Aldrig en fast punkt, alltid nytt folk att lära känna, att öppna sig för.
Men jag klarar mig. Det gör jag ju alltid.
Har fått ett par Keno-rader av pappa, så ikväll ska jag försöka bli rik igen!
"Lett å vinne".
Vi får la se!:)
Tisdag.
Stackars mina arbetskamrater, dom får stå ut med att jag piper iväg i tid och otid...
<
Inga drömmar om döden inatt, däremot om gravstenen. Drömmde att dom hade satt upp den.
Blev jättefint!
Nej, nu är min rast slut. P-möte nästa.
Måndag.
Börjar bli riktigt trött på alla dessa drömmar. Dom flesta handlar om döden, familjen i min närhet dör, jag ser folk som skadar sig själva och det blir ofta riktigt makabert.
Helt slut på morgnarna.
Vissa nätter slutar däremot hur lugnt som helst, som igår morse. Innan jag vaknade, efter en hemsk dröm, så stod jag och gjorde en köttgryta.
Hur normalt som helst.
Nu får det blir en dusch innan mamma kommer och spanar in våran "nya" balkong.
Sen är det dags för jobb.
På onsdag ska jag äntligen fixa mitt hår hos fina Mia.
Trolla bort utväxten.
Söndag.
Smidigt med sådanna däck.
Har varit hos Stella, uppe hos Alen, käkat mat hos pappa och mamma, städat bilen så den är skinande ren, OCH inpulsköpt ett fint bord med stolar till balkongen.
Effektiv dag.
Nu näst är det lägenheten som behöver få sig en omgång, tvätten ska tvättas och bordet ska sättas ihop.
Sen är jag nöjd=)
Urskön söndag!
Idag...
Vilket innebär att jag har gått in i vecka 15!
Jag trodde att mitt illamående hade gått över, efter att jag inte mått så värst illa på fyra dagar.
Dock så blev det ytterliggare ett besök med huvudet i toalettstolen imorse.
Så mysigt så...
Men det är du värd<3
Lördag.
Säger som jag gjort efter alla andra shoppingturer...
-Nästa gång åker jag SJÄLV.
Hittade en hel del, så jag är nöjd!
Hittade också en fin sängram jag vill ha, så nu står presentkort på IKEA högt upp på önskelistan tills jag fyller år, så jag kan köpa sängen OCH min fåtölj jag vill ha.
Kommer bli så fint så!
Har släppt av C i Fliseryd, där han ska kalasa ikväll, så jag får en lugn kväll för mig själv.
Gillar mina ensamma kvällar då jag kan gå och plocka och styra lite för mig själv.
Kan blir ett par avsnitt av Solsidan som jag fick av C för nån vecka sedan.
Aldrig fel!
Nu först, Big Brother.
Sprattel.
Imorgon ska jag plåga C lite på stan i Kalmar! Behöver verkligen utöka min gaderob. Hade inte så mycket kläder jag kom i förra året med Stella i magen, men tänkte att det fick gå. Men ett år till i samma uttöjda kläder funkar ju inte.
Idag har jag föresten varit gravid i 99 dagar!
Känner att det sprattlar på morgnar och kvällar. Längtar tills sparkarna kommer...
Mysigt=)
Nej, film var det!
Fredag.
Underbart!
Sen att jag fortfarande är trött är ju en annan sak.
Får bli mer uppdatering senare, nu ska vi åka och spana in Alens nya crib!
