I ett tidigare inlägg skrev jag hur besviken jag var på vissa personer. Hur man märker att vissa håller sig undan. Jag har lite dåligt samvete över det, för jag vet ju själv hur svårt det är att hitta rätt ord, framförallt om det är en person man glidit ifrån.
Fick ett fint sms idag som bevisade just det. Något jag uppskattade jättemycket!
Jag tänker inte ta bort inlägget, för det står jag för, men jag vet att jag kände mig så ensam och nere den dagen, och då tar jag åt mig alldeles för mycket. Även om jag kanske borde förstått att det inte var menat så.

SÅ, skönt att få det ur mig!
Varit mycket på jobbet idag. Känslorna har kommit och gått.
Åkte till kyrkogården med mamma och tände upp ljusen. Tog hem nallarna nu, ska tvätta dom, sen får dom stanna här hemma tills våren kommer så dom inte blir helt förstörda. Får försöka hitta något annat fint som klarar regnet och snön.
C och jag har satt upp lite mat till fåglarna i körsbärsträdet så hon ska ha något slags sällskap. Något slags husdjur=)
Kunde inte låta bli att tänka på föräldrarna till den lilla flickan som skulle begravas idag(tror jag det var). Inte länge sen jag var där själv, och jag känner smärtan i mitt hjärta...
Fy, något sådant borde ingen få gå igenom...

Det är till dom mina tankar går ikväll.