3 månader.

Var lite jobbigt vid din grav idag. Kom fler tårar än vanligt.
Ljuset i lycktan hade slocknat, men någon/några hade tänt andra ljus hos dig, så glad jag blev!

Jag var helt ensam på kyrkogården, bortsett från ett rådjur som smög omkring.
Stella skulle ha varit 3 månader idag.
Det gjorde så ont i mig idag att stå där och titta på korset. Så ovärdigt!
Jag längtar till våren då hennes gravsten kommer.
Då ska vi köpa en ny fin lyckta, och hennes nallar ska få komma ut igen.
Allt täckt, och hur även om jag gräver fram sakerna, så ser det bara tråkigt ut...

3 månader. 
Jag säger som en vän skrev. 
"Tiden går snabbt, men själv står jag kvar och stampar på samma ställe".

När jag var på väg bort från kyrkogården kände jag paniken komma.
Jag vände om igen, men istället för att gå tillbaka till Stella så pulsade jag ut till mormors grav. Kändes skönt att få "prata" med henne.
Jag bad henne, som så många gånger innan, att ta hand om Stella tills jag kommer.



3 månader.
13 veckor.
91 dagar.

Love you to the moon and back.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0