Imorgon.

Imorgon är det dags. Den här veckan känns det som jag har gått bakåt istället för tvärtom.
På något sätt känner jag mig svagare, även om tårarna verkar komma allt mer sällan.
Aptiten är helt borta och jag känner inte för att göra någonting.

Imorgon får vi säga hej då en sista gång. Imorgon ska du få din egen plats. Jag är så ledsen att det bara är våra föräldrar som har fått träffa henne. Jag skulle vilja visa upp henne för alla! Såklat. Visa att hon faktiskt finns. Våran söta tjej... Men jag ska ta med mina vänner till din grav och och visa var du ligger och sover.

Var och lämnade det sista på begravningsbyrån idag, så nu hoppas jag allt går bra imorgon. Vi har lämnat en filt vi sovit med som hon ska få med sig, och även ett kort på mig och Christoffer, med några fina ord på baksidan.

Milla och Cissi är hemma nu. Söta Milla lyser upp i allt mörker.
Hon vet att hennes kusin är i himmelen. Samtidigt undrar hon varför man inte bara kan ta ut en annan bebis,
finns det inte fler i magen? Sötnos=)

    



   



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0