Tankar hit och dit.

Igår hade dom begravning på kyrkogården igen. Fast långt bort från Stella.
Vi kom precis innan, tur det. Mötte våran begravningesntrepenör. Tydligen var det en äldre dam.
Så som det ska vara.

Luistigt att jag alltid ska bli gråtfärdig så fort någon frågar hur det är med mig. När slutar det?
Var säkert två veckor sedan jag grät ordentligt nu, och det känns. Jag bär allt inom mig.
Tungt!

Dags att försöka släppa ut allt snart. På lördag kanske det kommer. Då är det din 4-månaders dag, sötnos.
Vet du att jag tänker på dig varje kväll innan jag somnar?
Jag tänker på hur stor du hade varit. Om du hade sovit nu, om du hade varit vaken. Gnällig eller hur lugn som helst.
Jag räknar på hur många dagar gammal du skulle varit.
(120 dagar)
Som om allt gör någon skillnad.

Jag antar att jag bara vill att du ska veta att du ständigt är i mina tankar.
På min näthinna.
I mitt hjärta.



Alla dessa tankar hit och dit.
Think I'm going mad.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0