Tears...

Skrev nyss ett svar på ett mail jag fick för flera veckor sedan. Jag skrev ner min förlossningsberättelse, och det är tungt. Det går så lätt hela vägen tills en sköterska kommer in och sprutar i något i min arm. Då bryter jag ihop. Precis som då.

Snälla, snälla, snälla...
Låt mig aldrig behöva gå igenom något likande igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0