På väg mot Uppsala!
Lite små nervös, dels gör att vi ska hitta, och dels för att jag inte riktigt vet vad vi har att vänta oss.
Vet inte heller hur jag kommer reagera på allt, men just nu känner jag mig lugn.
Det gjorde jag iofs i onsdags också, när jag gick upp till begravningsbyrån för att köpa ljus, som jag gjort massvis med gånger.
Kände mig lugn när jag hälsade på kvinnan som jobbar där, och när jag berättade att Stella hade namnsdag och att jag ville ha tre ljus.
Det var när hon sa att hon bjöd på ljusen som jag föll i gråt, bara sådär.
Jobbigt när man inte kan lite på sin kropp.
Skönt när man får en kram precis när man behöver det!

Jag kommer säkert bli känslosam när vi skickar upp ballongerna, på samma sätt som med thai-lycktorna i vintras.
Fina fina Stella.
Och fina alla andra som inte får vara här, fast dom borde.